[an error occurred while processing this directive] Fotoföreningen Spectrum i Uppsala
 
  StartsidaHistorikMörkrumRackarbergsgatan 92, kv, 752 32 Uppsala  
 
 

Historiebeskrivning över Spectrums första årtionden
Uppsala Studenters Filmstudio, grundad 1929, nedlagd 1934 och återuppstånden 1936, hade från början även ambitionen att förutom filmvisningar och teoretiska aktiviteter även idka praktisk verksamhet. Man startade en teknisk cirkel där man gjorde egna små kortfilmer och med tiden blev fotografiet del i verksamheten. I filmstudions arkiv finns en del fotografier från krigsåren och som härstammar från olika tävlingar som arrangerades.

  



Sättning av husbehovspotatis. Lövsele,
Lovångers kommun, Västerbotten.
Från boken "Bilder från bondens år".
Foto: Sune Jonsson.
 


Under 1950-talet väcktes tanken att ge stillbilden ett eget forum. Filmstudions dåvarande sekreterare Johan Bergengren och den praktiske cirkelledaren Gunnar Lindblom lade fram ett förslag inför filmstudions styrelse den 2 november 1954 att ta initiativet till en egen förening för fotografi. "Förslaget motiverades med att Filmstudion, som fungerar också som en fotoklubb, inte med tillräckligt stort intresse kan ägna sig åt stillbildsfotografin. En anledning att bilda en fotoförening nu vore att Studentstaden inom kort anlägger ett mörkrum, som bör förvaltas av en organisation av något slag. Just Filmstudion borde ta initiativet för att få möjlighet utöva sådan kontroll på den nya sammanslutningen att onödig konkurrens undvekes." Förslaget bordlades dock efter att ordföranden framfört några reservationer.

  
 


På nästa styrelsemöte den 9 november 1954 beslöts efter viss diskussion, där filmstudions ordförande framfört sina farhågor att detta kunde bli en konkurrent till tekniska cirkeln samt att vissa styrelsemedlemmar skulle ägna alltför mycket tid åt en ny förening, att de två förslagsställarna skulle gå vidare och ta kontakt med olika nationsfotografer. Så skedde också och den 24 november 1954 hölls ett konstituerande sammanträde i sal XI där man beslöt att bilda en Uppsalastudenternas Fotografiska Föreing, som skulle bli "ett forum för stillbildsfotografering och diskussion kring bildkomponerandets problem".

  
 
Den förste ordföranden blev Johan Bergengren och de första aktiviteterna bestod av interna tävlingar och inbjudan av mer eller mindre kända fotografer. Så gästades föreningen under de första åren av bland andra Bert Kluvare, K.W. Gullers och Hans Hammarskiöld. Man hade även täta kontakter med den i Uppsala boende hovfotografen Gunnar Sundgren. 		   
 
Exakt när mörkrummet i Studentstaden 22 togs i bruk har inte gått att fastställa, men det torde ha varit någon gång kring årsskiftet 1954–55. Under första verksamhetsåret lyckades man samla 45 medlemmar. Antalet ökade till 70 verksamhetsåret 1956–57 för att sedan återigen minska till decenniets slut då endast drygt 30 medlemmar kvarstod 1960–61. Under 1960-talet gick det lite upp och ned och ekonomin var inte alltid den bästa. Mot slutet av 1960-talet repade sig föreningen och anordnade då sitt största arrangemang, tävlingen "XI European Student Photo" 1967, vilken för övrigt vanns av föreningens egen medlem Ulf Olsson. Några tidigare medlemmar som senare blev namn inom svensk fotografi var Sune Jonsson och Hans Alenius. 		   
 
Redan i början av 1960-talet började labbet i Studentstaden att kännas ganska trångt. Det var ofta kö till lokalen och då Studentstaden påbörjade bygget av Rackarbergshusen hörde föreningen sig för om en ny lokal. 1965 kom man överens med stiftelsen om att låta inreda ett nytt mörkrum. Den 18 mars 1966 kunde man efter diverse trassel ta den nya lokalen i källaren på Rackarbergsgatan 92 i bruk. Den gamla lokalen i Studentstaden behölls tills vidare som mörkrum för negativarbete. 		   
 
Vid ett möte den 26 januari 1967 beslöts också att ändra namn på föreningen till Spectrum, vilket väl avspeglar den då ganska höga aktivitetsnivån och ambitionerna. I början av 1970-talet skedde åter en nedgång i föreningen och det var befogat att tala om kris. Aktiviteterna tog emellertid fart igen och medlemsantalet var tidvis över 100, vilket också medförde stort slitage av lokalerna och utrustningen. Det fanns dock så småningom relativt gott om pengar igen så att det blev möjligt att rusta labbet och under 1970-talet utökades lokalen med det nuvarande klubbrummet, som tidigare varit studielokal för hyresgästerna i huset.

PO Qvist

    
 
     

 

 

˙